Loggbok, Artefakt - Paddelbåt Matilda Ömnehag och Sara Selin

Artefakt - Paddelbåt

Datum: Onsdag 31 maj 2023

Klass och grupp: Omexamination

Träff nr: 1 

Närvarande: Matilda Ömnehag och Sara Selin

Ev. frånvarande:

Namn på ansvarshållare: Matilda Ömnehag

Planering av vilken typ av artefakt vi ska göra. Vi skrev även klart texten om hur vi kan jobba med det i förskolan. 
_________________________________________________________________________________

Torsdag 1/6 och Fredag 2/6 arbetade vi enskilt och gjorde våra konstruktionsritningar och byggde våra artefakter.

Programmera med Blue-bot - Programmet

 Programmera med Blue-bot - Programmet  

Jessica, Hanna, Johanna och Ida  

  

Konkretiserande lärande objekt  

  

Vi har valt att använda oss av lärandemålet att utveckla barns “förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen” Förskolans läroplan 2018 (Lpfö18, s. 14). 

  

Lärandeobjekt:  

• Kunna ge Blue-boten en hel instruktion i taget genom att trycka på knapparna flera gånger i följd.   

• Kunna tänka flera steg framåt genom att ge Blue-Boten fler än fem olika programmeringar i följd.  

  

Aktivitet och anpassningar 

  

Den planerade undervisningen genomförs med ca 5 barn i åldern 3–4 år.  Undervisningen går ut på att tillsammans med barngruppen utforska programmering med hjälp av användningen av en Blue-bot. Enligt Sönnerås (2019, s.17) är Blue-bot en fysisk robot som kan användas för att lära barnen en basprogrammering såsom kommandon framåt, bakåt, vänster, höger och paus. Undervisningen kommer genomföras inomhus och utspela sig på en matta där en stad är uppbyggd. Med hjälp av aktivitets-kort hjälper barnen tillsammans med pedagogen Blue-boten “Bibbi” att ta sig runt till olika platser för att utföra olika uppgifter i den uppbyggda staden.  

  

Barnen och pedagogen samlas på mattan, pedagogen tar fram en låda där Bibbi ligger i tillsammans med olika aktivitetskort. Barnen hjälper till med att ta fram Bibbi och att starta henne. Därefter börjar undervisningen genom att pedagogen säger att Bibbi har med sig något barnen ska få göra idag. Pedagogen öppnar lådan igen och tar fram de aktivitetskort som ligger upp och ned. Barnen får sedan ta i tur och ordning. Barnen får turas om att dra aktivitets-kort och sedan tillsammans, med hjälp av pedagogen, programmera Bibbi så att hon hittar till det ställe som aktivitetskortet visar. Viktigt att varje barn får prova själv och de andra får vänta på sin tur.  När alla barn har haft sin tur berömmer pedagogen barnen och så säger de sedan hejdå till Bibbi, stänger av samt lägger tillbaka henne i lådan och återsamlas. Tillsammans med barnen har pedagogen en avslutande diskussion om vad de har gjort idag och ställer produktiva frågor till barnen kring aktiviteten. Produktiva frågor har en positiv inverkan på barns lärande (Lättman-Masch m.fl., 2020, s. 30).  

  

För att anpassa undervisningen och utmana barnen kan exempelvis olika hinder sättas upp på mattan som Blue-boten måste passera. Det kan exempelvis vara fysiska hinder som sätts ut som barnen behöver ta sig runt. Här utmanas barnen att förstå att Blue-Boten inte kan köra över hindren utan måste hitta en alternativ väg. Undervisningen kan även anpassas genom att ta bort de utplacerade hindren samt erbjuda färdiga algoritmer. Ytterligare en förenkling för de yngre barnen är att utföra programmeringen steg för steg med hjälp av en redan färdig algoritm.  

Referens    

  

Läroplan för förskolan. Lpfö 18 (2018), Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pdf  

  

Lättman-Masch, R., Wejdmark, M., Jacobsson, G., Persson, E. & Ekblad, A. (2020). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och åk F-3. Outdoor Teaching förlag AB 

  

Sönnerås, K. (2019). Programmering i förskolan: utveckla digital kompetens. (första upplagan). Gothia fortbildning.  

Artefakt - Paddelbåt, Matilda Ömnehag och Sara Selin

 Artefakt – Paddelbåt 

Matilda Ömnehag & Sara Selin 

Vår undervisning passar barn i åldrarna 4–5 år och vår tanke är att först introducera båtar för barnen genom att titta på filmer eller läsa litteratur om båtar, där vi även samtalar om båtens funktion. Här kan vi ställa frågor om hur båten kan flyta och hur den kan ta sig fram. Vi ger barnen även möjlighet att ställa frågor och få berätta om sina egna erfarenheter om båtar. Efter vår introduktion är det dags för barnen att bygga deras egna båtar med materialen mjölkkartong, glasspinnar, gummisnodd, lim och sax. Läroplanen (Lpfö, 18) för förskolan säger att “Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att: utveckla förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Vi kommer att använda oss utav en balja med vatten där barnen får pröva om båten fungerar. När barnen byggt deras båtar tar vi med båtarna ut på gården och alla barnen får testa båtarna i baljan med vatten. Sundqvist (2020, s 33) belyser att när vi låter barnen undersöka, konstruera och observera olika tekniker så ger vi även barnen möjlighet att förstå hur vi med hjälp av tekniken kan lösa och förenkla vardagliga problem. Hon nämner även att när barnen får konstruera själva väcker det en nyfikenhet som bidrar till barnens kreativitet och fantasi. Som ett avslut på vår undervisning samlar vi barnen och repeterar vad vi gjort och vad vi erfarit. 

 

 

 

 

 

 

 

Referenser 

Läroplan för förskolan: Reviderad 2018. (2018). Skolverket.

Sundqvist, P. (2020). Förskolans teknikundervisning. Liber.

Utomhusundervisning - Pigglaven

 Kottemiddag till Ekorren

Åldersgrupp och material

Undervisningen är planerad för en barngrupp bestående av 3 – 4 åringar.

Undervisningen utförs med fördel i ett naturområde med gran och tall.

Till undervisningen behövs en representation av en ekorre, tallkottar och grankottar (förbered så att båda arterna finns i naturmiljön), brev med uppdrag från ekorren och en låda.

Lärandeobjekt 

Konkretiserande lärandeobjekt:

·       Barnen ska få förståelse att ekorren äter fröna från kottar

·       Barnen ska få förståelse för att det finns tallkottar och grankottar

Läroplansmål

“Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om /.../ djur/.../” (Läroplanen för förskolan, 2018, s.13–14)

“Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap /.../” (Läroplanen för förskolan, 2018, s. 13–14)

Utförande

Uppstart: En uppstart görs genom att sätta sig i en gnuggcirkel och förklara regler som gäller för barngruppen och området man befinner sig i, exempelvis hur långt barnen får gå i skogen. Ta fram lådan och öppna den. Presentera Ekorren och prata om vad den är för något. Ta fram en grankotte och en tallkotte och prata om skillnaderna, förklara att det är två olika arter. Visa barnen brevet med uppdraget från ekorren och läs det högt för barnen. Gå igenom uppdraget med barnen, diskutera och testa hur ekorrar rör sig.

Genomförande: Barnen får skutta runt och samla ihop kottarna. När barnen samlat ihop kottar läggs dessa i en hög. Sitt runt högen med kottar och låt barnen sortera grankottar för sig och tallkottar för sig. Ta fram två kottar, en skalad och en oskalad för att sedan låta barnen fundera över vad på kotten ekorrar äter. Berätta att det finns fröer i kottarna som ekorrarna äter och visa hur man skalar en kotte. Visa fröerna för barnen och gör dem delaktiga genom att fråga om de vill prova att skala kottar.

Avslutning: Sjung första versen i låten ekorren satt i granen och därefter prata om delar i sången som barnen fått uppleva som skala kottar och hoppa som ekorrar. Sjung sången igen för repetition. Fråga barnen vad som var roligt, svårt och om dem lärt sig någonting nytt, barnen ges då möjlighet att reflektera över vad de upplevt. Informera att nästa gång kommer ekorren ha ett nytt uppdrag och det kommer att handla om vad ekorren äter mer, be barnen fundera vad de tror ekorren äter.

 

 

Sångtext:

Ekorr´n satt i granen

Skulle skala kottar

Fick han höra barnen

 

Då fick han så bråttom

Hoppa han på tallegren

Stötte han sitt lilla ben

Och den långa ludna svansen

Referenser

Läroplan för förskola. (2018). Skolverket. 

Läroplan (Lpfö 18) för förskolan - Skolverket

Vi har tagit inspiration av leken “Alla barn blir ekorrar” i boken Leka och lära naturvetenskap och teknik ute. (Lättman-Masch, 2020, s. 178 – 181)   

Stenkryparen utomhusundervisning Reningsverket

Stenkryparen: Mikaela Andersson, Karin Billberg och Sara Selin.

 Reningsverket 

(Experiment) 
 

Åldersgrupp och material 

Undervisningen riktar sig till barn i åldern fem till sex år i grupper om ca sex barn. Undervisningen rekommenderas att göras utomhus gärna i skogsmiljö. Materialet som behövs är två delade petflaskor som efter delningen fungerar som tratt och uppsamlingsbehållare, en dunk/flaska med eller till vatten, två hinkar, två spadar, en sil, jord och mossa. Ett recept på lämplig uppslamning baserat på vad som finns i utomhusmiljön. 

Exempel på recept: 

• En spade jord 
• 2 tallkottar eller 2 grankottar 
• 2 löv 
• 5 dl vatten 

Lärandeobjekt 

Syftet med undervisningen är att rikta barnens uppmärksamhet mot de konkretiserande lärandeobjekten som är att barnen ska  

• få veta att jord och vatten som blandas är ett exempel på en uppslamning. 
• få erfara att jord och vatten går att separera genom filtrering. 
• få veta att det går att använda sig av mossa för att separera. 
  

 De konkretiserade lärandeobjekten tar avstamp i läroplansmålen 

• “förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (Lpfö18, s. 14). 
• “förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik” (Lpfö18, s. 14). 

Utförande 

Undervisningen startas genom att placera barnen tätt tillsammans i en halvmåneformad cirkel runt dig, en så kallad gnuggcirkel. Förklara sedan för barnen att de ska få göra ett experiment med ett eget reningsverk. För att väcka intresse, låt barnen bli bekanta med reningsverk innan genom exempelvis litteratur eller filmer, då begreppet reningsverk kan behöva förklaras för barnen. Dela upp barnen i grupper om ca sex barn per pedagog. Uppdelningen kan exempelvis göras genom att ge varje barn ett nummer och be barnen hålla upp motsvarande antal fingrar. Ge tre barn i de mindre grupperna instruktioner om att tillsammans leta upp naturmaterial efter ett recept på uppslamning. Gå sedan tillsammans och hämta en lämplig bit mossa och vatten i ett vattendrag eller använd medtaget vatten. Låt barnen tre och tre blanda uppslamningen i en hink efter receptet och uppmärksamma barnen på vad som händer genom att använda sina sinnen genom att känna, lukta och titta. Förklara för barnen att de nu har gjort en blandning som kallas för uppslamning. Låt med fördel barnen ställa en hypotes om vad de tror kommer att hända när barnen häller uppslamningen genom mossan och silen. Låt barnen därefter hälla uppslamningen genom mossan/silen och rikta barnens fokus mot vad som händer och diskutera sedan resultatet i förhållande till hypotesen och ta upp hur man skulle kunna rena vattnet ytterligare genom andra sätt att filtrera. Avsluta undervisningen genom att tillsammans sammanfatta undersökningen genom att upprepa vad de fått erfara för att befästa det i barnens minne och planera för ett vidare undersökande på förskolan. Samla ihop barnen innan återgång till förskolan.  

 

Referenser 

Läroplan för förskolan. (2018). Skolverket.  
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2018/laroplan-for-forskolan-lpfo-18