Stenkryparen utomhusundervisning Reningsverket

Stenkryparen: Mikaela Andersson, Karin Billberg och Sara Selin.

 Reningsverket 

(Experiment) 
 

Åldersgrupp och material 

Undervisningen riktar sig till barn i åldern fem till sex år i grupper om ca sex barn. Undervisningen rekommenderas att göras utomhus gärna i skogsmiljö. Materialet som behövs är två delade petflaskor som efter delningen fungerar som tratt och uppsamlingsbehållare, en dunk/flaska med eller till vatten, två hinkar, två spadar, en sil, jord och mossa. Ett recept på lämplig uppslamning baserat på vad som finns i utomhusmiljön. 

Exempel på recept: 

• En spade jord 
• 2 tallkottar eller 2 grankottar 
• 2 löv 
• 5 dl vatten 

Lärandeobjekt 

Syftet med undervisningen är att rikta barnens uppmärksamhet mot de konkretiserande lärandeobjekten som är att barnen ska  

• få veta att jord och vatten som blandas är ett exempel på en uppslamning. 
• få erfara att jord och vatten går att separera genom filtrering. 
• få veta att det går att använda sig av mossa för att separera. 
  

 De konkretiserade lärandeobjekten tar avstamp i läroplansmålen 

• “förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (Lpfö18, s. 14). 
• “förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik” (Lpfö18, s. 14). 

Utförande 

Undervisningen startas genom att placera barnen tätt tillsammans i en halvmåneformad cirkel runt dig, en så kallad gnuggcirkel. Förklara sedan för barnen att de ska få göra ett experiment med ett eget reningsverk. För att väcka intresse, låt barnen bli bekanta med reningsverk innan genom exempelvis litteratur eller filmer, då begreppet reningsverk kan behöva förklaras för barnen. Dela upp barnen i grupper om ca sex barn per pedagog. Uppdelningen kan exempelvis göras genom att ge varje barn ett nummer och be barnen hålla upp motsvarande antal fingrar. Ge tre barn i de mindre grupperna instruktioner om att tillsammans leta upp naturmaterial efter ett recept på uppslamning. Gå sedan tillsammans och hämta en lämplig bit mossa och vatten i ett vattendrag eller använd medtaget vatten. Låt barnen tre och tre blanda uppslamningen i en hink efter receptet och uppmärksamma barnen på vad som händer genom att använda sina sinnen genom att känna, lukta och titta. Förklara för barnen att de nu har gjort en blandning som kallas för uppslamning. Låt med fördel barnen ställa en hypotes om vad de tror kommer att hända när barnen häller uppslamningen genom mossan och silen. Låt barnen därefter hälla uppslamningen genom mossan/silen och rikta barnens fokus mot vad som händer och diskutera sedan resultatet i förhållande till hypotesen och ta upp hur man skulle kunna rena vattnet ytterligare genom andra sätt att filtrera. Avsluta undervisningen genom att tillsammans sammanfatta undersökningen genom att upprepa vad de fått erfara för att befästa det i barnens minne och planera för ett vidare undersökande på förskolan. Samla ihop barnen innan återgång till förskolan.  

 

Referenser 

Läroplan för förskolan. (2018). Skolverket.  
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2018/laroplan-for-forskolan-lpfo-18

Utomhusundervisning - Dvärgfotingen

 

Snäckracet

Åldersgrupp och material

Undervisningsplaneringen riktar sig mot en barngrupp med 3–5 åringar. Materialet får anpassas efter gruppstorlek. Det som behövs är Vinbergssnäckor, pinnar, vaselin, plastlock eller dylikt och stensnäckor.

(Stensnäckan är konstruerad av barnen på förskolan vid ett tidigare tillfälle, alla ska ha konstruerat varsin. Den är skapad av en långsmal sten, piprensare som rullats ihop till ett snäckskal och limmats fast på stenen).

Lärandeobjektet

Syftet med undervisningen är att göra barnen uppmärksamma på friktion. Enligt “Läroplan för förskolan” (2018, s 14) ska barnen ges förutsättningar för att utveckla en förståelse för naturvetenskap samt enkla fysikaliska fenomen. Vårt konkretiserade lärandeobjekt baserat på läroplansmålet är följande:

·       Barnen ska få veta att Vinbergssnäckan tar sig fram genom att de producerar rikligt med slem som gör att friktionen minskar så att de lätt glider på underlaget.

Utförande

Uppstarten av undervisningen genomförs med ett snäckrace i syfte att väcka barnens intresse för det ovan beskrivna lärandeobjektet, efter inspiration av Lättman-Masch (2020, s. 156). Undervisningen förbereds genom att ta med Vinbergssnäckor och pinnar. Fördelaktigt här är att barnen sedan innan är bekanta med Vinbergssnäckorna. Pinnarna är till för att märka ut tävlingsbanan och läggs ut så det blir två banor, tänk löparbana. Dra streck på marken för start och mål. Lägg Vinbergssnäckorna på startlinjen och be barnen säga klara, färdiga, gå. Under tiden Vinbergssnäckorna tävlar, inled genomförandet av undervisningen av lärandeobjektet genom att samtala om friktion och hur Vinbergssnäckans slemproduktion bidrar till minskad friktion mot underlaget.

Låt barnen testa friktion genom två systematiska undersökningar. Första undersökningen görs med hjälp av stensnäckorna som barnen konstruerat vid ett tidigare tillfälle. Till undersökningen behövs även plastlock av större modell och vaselin. Barnen samarbetar två och två. Ge paren instruktioner om att ta vaselin på en av parets stensnäckor, inte båda. Ta fram plastlocket och låt ett barn i taget få pröva att förflytta båda stensnäckorna över plastlocket samtidigt. För att tydliggöra och kontrastera fenomenet friktion låt barnen göra en andra systematisk undersökning. Lägg vaselin på en av barnens händer, inte båda händerna. Låt ett barn i taget pröva att föra båda händerna över plastlocket samtidigt för att tydliggöra skillnaderna i friktion.

Avsluta undervisningen med ett samtal om vad barnen erfarit och upprepa vad friktion är. Återknyt samtalet om friktion till Vinbergssnäckorna och hur deras slemproduktion bidrar till en minskad friktion. Efter avslutat samtal, låt barnen återsamlas vid snäckracet för att se vad som hänt och låt med fördel det bli ett upprepningstillfälle av fenomenet friktion.

 

Referenser

Lättman-Masch, R. Wejdmark, M. Jacobsson, G. Persson, E. Ekblad, A. (2020). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och åk F-3. Tredje reviderade upplagan. Outdoor Teaching förlag AB

Läroplan för förskolan. (2018). Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationer?id=4001

 

Blåsippan - Utomhusundervisning

“Här kommer grillmästarna: Tillverka din egen super grillpinne!”
Felicia, Jessica, Evelina och Frida.

 

Åldersgrupp och material

Planeringen vänder sig till barn 4-5 år. I undervisningen fokuserar vi på ämnet teknik

och tillämpar metoden för teknisk problemlösning. Teknik är något som vi människor skapat

för att tillgodose ett behov (Sundqvist 2020, s.20). Materialet vi ska använda oss av är pinnar,

täljkniv,matkniv och potatisskalare.

 

Lärandeobjekt

• Barnen ska få lära sig att det går att skapa redskap av skogens resurser så som en pinne.
• Barnen ska få lära sig tekniker i att tälja.

 

Läroplansmål:

• Förmåga att skapa och konstruera med hjälp av olika material och redskap.

(Läroplan för förskolan 2018, s.14)

 

Introduktion

Samla barngruppen på det valda skogsområdet som är beläget med en grillplats.

Aktiviteten inleds genom att barnen får veta att grillspetten är kvarglömda på förskolan.

Samtala med barnen om vad ni istället kan använda för material som finns runt omkring er.

Be barnen komma med idéer om hur ni kan lösa problemet. Använd produktiva frågor så som

“Finns det några föremål i naturen som skulle kunna fungera som grillverktyg? ”.

 

Genomförandet

Från förskolan är medtaget täljknivar, potatisskalare och matknivar. Barnen får själva fundera

hur de kan använda sig av dessa verktyg för att skapa ett grillverktyg. Lyft med barnen att kniven består

av en kil som är en av de enkla maskinerna. Barnen ska nu samla varsin pinne för att kunna skapa sin egen

grillpinne. Viktigt är att informera barnen om att vara rädda om naturen och att endast ta pinnar som ligger

på marken. Förklara att kniven gör det lättare att skära och snida genom att dra eller trycka med mindre kraft.

När barnen fått diskuterat sina tankar demonstrerar pedagogen hur de ska tälja. Genom att sitta bredbent och

dra kniven ifrån sig med den vassa änden ifrån kroppen drar du med jämnt tryck med kniven längs

med pinnen. När barnen har fått en förståelse för verktygens potential kan de börja skapa sina grillverktyg.

De kan experimentera med att tälja och forma pinnarna för att skapa en spets eller andra funktionella delar

som behövs exempelvis för att hantera maten på grillen. De kan också använda verktygen för att anpassa

pinnarna efter sina egna preferenser.

 

Avslut

Ge barnen möjlighet att testa sina skapade grillverktyg. Upptäcks det att uppfinningen behöver en

annan lösning eller att det inte håller måttet, gå då tillbaka till planeringen och gör det förbättringar som

krävs för att verktyget ska fylla sin funktion. De yngre barnen påskyndar oftast planeringsprocessen

så där kan det vara bra att ge extra stöttning nämner Van Meeteren och Zan (refererad i Sundqvist

2020, s.54).

 

Referenser

Sundqvist, P. (2020). Förskolans teknikundervisning. Liber

Läroplan för förskolan. (2018). Skolverket. ​​https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-18-for-forskolan