Artefakt - Paddelbåt, Matilda Ömnehag och Sara Selin

 Artefakt – Paddelbåt 

Matilda Ömnehag & Sara Selin 

Vår undervisning passar barn i åldrarna 4–5 år och vår tanke är att först introducera båtar för barnen genom att titta på filmer eller läsa litteratur om båtar, där vi även samtalar om båtens funktion. Här kan vi ställa frågor om hur båten kan flyta och hur den kan ta sig fram. Vi ger barnen även möjlighet att ställa frågor och få berätta om sina egna erfarenheter om båtar. Efter vår introduktion är det dags för barnen att bygga deras egna båtar med materialen mjölkkartong, glasspinnar, gummisnodd, lim och sax. Läroplanen (Lpfö, 18) för förskolan säger att “Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att: utveckla förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Vi kommer att använda oss utav en balja med vatten där barnen får pröva om båten fungerar. När barnen byggt deras båtar tar vi med båtarna ut på gården och alla barnen får testa båtarna i baljan med vatten. Sundqvist (2020, s 33) belyser att när vi låter barnen undersöka, konstruera och observera olika tekniker så ger vi även barnen möjlighet att förstå hur vi med hjälp av tekniken kan lösa och förenkla vardagliga problem. Hon nämner även att när barnen får konstruera själva väcker det en nyfikenhet som bidrar till barnens kreativitet och fantasi. Som ett avslut på vår undervisning samlar vi barnen och repeterar vad vi gjort och vad vi erfarit. 

 

 

 

 

 

 

 

Referenser 

Läroplan för förskolan: Reviderad 2018. (2018). Skolverket.

Sundqvist, P. (2020). Förskolans teknikundervisning. Liber.

Utomhusundervisning - Pigglaven

 Kottemiddag till Ekorren

Åldersgrupp och material

Undervisningen är planerad för en barngrupp bestående av 3 – 4 åringar.

Undervisningen utförs med fördel i ett naturområde med gran och tall.

Till undervisningen behövs en representation av en ekorre, tallkottar och grankottar (förbered så att båda arterna finns i naturmiljön), brev med uppdrag från ekorren och en låda.

Lärandeobjekt 

Konkretiserande lärandeobjekt:

·       Barnen ska få förståelse att ekorren äter fröna från kottar

·       Barnen ska få förståelse för att det finns tallkottar och grankottar

Läroplansmål

“Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om /.../ djur/.../” (Läroplanen för förskolan, 2018, s.13–14)

“Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap /.../” (Läroplanen för förskolan, 2018, s. 13–14)

Utförande

Uppstart: En uppstart görs genom att sätta sig i en gnuggcirkel och förklara regler som gäller för barngruppen och området man befinner sig i, exempelvis hur långt barnen får gå i skogen. Ta fram lådan och öppna den. Presentera Ekorren och prata om vad den är för något. Ta fram en grankotte och en tallkotte och prata om skillnaderna, förklara att det är två olika arter. Visa barnen brevet med uppdraget från ekorren och läs det högt för barnen. Gå igenom uppdraget med barnen, diskutera och testa hur ekorrar rör sig.

Genomförande: Barnen får skutta runt och samla ihop kottarna. När barnen samlat ihop kottar läggs dessa i en hög. Sitt runt högen med kottar och låt barnen sortera grankottar för sig och tallkottar för sig. Ta fram två kottar, en skalad och en oskalad för att sedan låta barnen fundera över vad på kotten ekorrar äter. Berätta att det finns fröer i kottarna som ekorrarna äter och visa hur man skalar en kotte. Visa fröerna för barnen och gör dem delaktiga genom att fråga om de vill prova att skala kottar.

Avslutning: Sjung första versen i låten ekorren satt i granen och därefter prata om delar i sången som barnen fått uppleva som skala kottar och hoppa som ekorrar. Sjung sången igen för repetition. Fråga barnen vad som var roligt, svårt och om dem lärt sig någonting nytt, barnen ges då möjlighet att reflektera över vad de upplevt. Informera att nästa gång kommer ekorren ha ett nytt uppdrag och det kommer att handla om vad ekorren äter mer, be barnen fundera vad de tror ekorren äter.

 

 

Sångtext:

Ekorr´n satt i granen

Skulle skala kottar

Fick han höra barnen

 

Då fick han så bråttom

Hoppa han på tallegren

Stötte han sitt lilla ben

Och den långa ludna svansen

Referenser

Läroplan för förskola. (2018). Skolverket. 

Läroplan (Lpfö 18) för förskolan - Skolverket

Vi har tagit inspiration av leken “Alla barn blir ekorrar” i boken Leka och lära naturvetenskap och teknik ute. (Lättman-Masch, 2020, s. 178 – 181)   

Stenkryparen utomhusundervisning Reningsverket

Stenkryparen: Mikaela Andersson, Karin Billberg och Sara Selin.

 Reningsverket 

(Experiment) 
 

Åldersgrupp och material 

Undervisningen riktar sig till barn i åldern fem till sex år i grupper om ca sex barn. Undervisningen rekommenderas att göras utomhus gärna i skogsmiljö. Materialet som behövs är två delade petflaskor som efter delningen fungerar som tratt och uppsamlingsbehållare, en dunk/flaska med eller till vatten, två hinkar, två spadar, en sil, jord och mossa. Ett recept på lämplig uppslamning baserat på vad som finns i utomhusmiljön. 

Exempel på recept: 

• En spade jord 
• 2 tallkottar eller 2 grankottar 
• 2 löv 
• 5 dl vatten 

Lärandeobjekt 

Syftet med undervisningen är att rikta barnens uppmärksamhet mot de konkretiserande lärandeobjekten som är att barnen ska  

• få veta att jord och vatten som blandas är ett exempel på en uppslamning. 
• få erfara att jord och vatten går att separera genom filtrering. 
• få veta att det går att använda sig av mossa för att separera. 
  

 De konkretiserade lärandeobjekten tar avstamp i läroplansmålen 

• “förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (Lpfö18, s. 14). 
• “förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik” (Lpfö18, s. 14). 

Utförande 

Undervisningen startas genom att placera barnen tätt tillsammans i en halvmåneformad cirkel runt dig, en så kallad gnuggcirkel. Förklara sedan för barnen att de ska få göra ett experiment med ett eget reningsverk. För att väcka intresse, låt barnen bli bekanta med reningsverk innan genom exempelvis litteratur eller filmer, då begreppet reningsverk kan behöva förklaras för barnen. Dela upp barnen i grupper om ca sex barn per pedagog. Uppdelningen kan exempelvis göras genom att ge varje barn ett nummer och be barnen hålla upp motsvarande antal fingrar. Ge tre barn i de mindre grupperna instruktioner om att tillsammans leta upp naturmaterial efter ett recept på uppslamning. Gå sedan tillsammans och hämta en lämplig bit mossa och vatten i ett vattendrag eller använd medtaget vatten. Låt barnen tre och tre blanda uppslamningen i en hink efter receptet och uppmärksamma barnen på vad som händer genom att använda sina sinnen genom att känna, lukta och titta. Förklara för barnen att de nu har gjort en blandning som kallas för uppslamning. Låt med fördel barnen ställa en hypotes om vad de tror kommer att hända när barnen häller uppslamningen genom mossan och silen. Låt barnen därefter hälla uppslamningen genom mossan/silen och rikta barnens fokus mot vad som händer och diskutera sedan resultatet i förhållande till hypotesen och ta upp hur man skulle kunna rena vattnet ytterligare genom andra sätt att filtrera. Avsluta undervisningen genom att tillsammans sammanfatta undersökningen genom att upprepa vad de fått erfara för att befästa det i barnens minne och planera för ett vidare undersökande på förskolan. Samla ihop barnen innan återgång till förskolan.  

 

Referenser 

Läroplan för förskolan. (2018). Skolverket.  
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2018/laroplan-for-forskolan-lpfo-18

Utomhusundervisning - Dvärgfotingen

 

Snäckracet

Åldersgrupp och material

Undervisningsplaneringen riktar sig mot en barngrupp med 3–5 åringar. Materialet får anpassas efter gruppstorlek. Det som behövs är Vinbergssnäckor, pinnar, vaselin, plastlock eller dylikt och stensnäckor.

(Stensnäckan är konstruerad av barnen på förskolan vid ett tidigare tillfälle, alla ska ha konstruerat varsin. Den är skapad av en långsmal sten, piprensare som rullats ihop till ett snäckskal och limmats fast på stenen).

Lärandeobjektet

Syftet med undervisningen är att göra barnen uppmärksamma på friktion. Enligt “Läroplan för förskolan” (2018, s 14) ska barnen ges förutsättningar för att utveckla en förståelse för naturvetenskap samt enkla fysikaliska fenomen. Vårt konkretiserade lärandeobjekt baserat på läroplansmålet är följande:

·       Barnen ska få veta att Vinbergssnäckan tar sig fram genom att de producerar rikligt med slem som gör att friktionen minskar så att de lätt glider på underlaget.

Utförande

Uppstarten av undervisningen genomförs med ett snäckrace i syfte att väcka barnens intresse för det ovan beskrivna lärandeobjektet, efter inspiration av Lättman-Masch (2020, s. 156). Undervisningen förbereds genom att ta med Vinbergssnäckor och pinnar. Fördelaktigt här är att barnen sedan innan är bekanta med Vinbergssnäckorna. Pinnarna är till för att märka ut tävlingsbanan och läggs ut så det blir två banor, tänk löparbana. Dra streck på marken för start och mål. Lägg Vinbergssnäckorna på startlinjen och be barnen säga klara, färdiga, gå. Under tiden Vinbergssnäckorna tävlar, inled genomförandet av undervisningen av lärandeobjektet genom att samtala om friktion och hur Vinbergssnäckans slemproduktion bidrar till minskad friktion mot underlaget.

Låt barnen testa friktion genom två systematiska undersökningar. Första undersökningen görs med hjälp av stensnäckorna som barnen konstruerat vid ett tidigare tillfälle. Till undersökningen behövs även plastlock av större modell och vaselin. Barnen samarbetar två och två. Ge paren instruktioner om att ta vaselin på en av parets stensnäckor, inte båda. Ta fram plastlocket och låt ett barn i taget få pröva att förflytta båda stensnäckorna över plastlocket samtidigt. För att tydliggöra och kontrastera fenomenet friktion låt barnen göra en andra systematisk undersökning. Lägg vaselin på en av barnens händer, inte båda händerna. Låt ett barn i taget pröva att föra båda händerna över plastlocket samtidigt för att tydliggöra skillnaderna i friktion.

Avsluta undervisningen med ett samtal om vad barnen erfarit och upprepa vad friktion är. Återknyt samtalet om friktion till Vinbergssnäckorna och hur deras slemproduktion bidrar till en minskad friktion. Efter avslutat samtal, låt barnen återsamlas vid snäckracet för att se vad som hänt och låt med fördel det bli ett upprepningstillfälle av fenomenet friktion.

 

Referenser

Lättman-Masch, R. Wejdmark, M. Jacobsson, G. Persson, E. Ekblad, A. (2020). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och åk F-3. Tredje reviderade upplagan. Outdoor Teaching förlag AB

Läroplan för förskolan. (2018). Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationer?id=4001