Bloggarkiv

fredag 5 maj 2023

Skärmen - Analog programmering

 

Skärmen:
Emily Lynch
Evelina Nilsson
Evelina Sandberg

Konkretiserade lärandeobjekt

De läroplansmål vi utgått ifrån är dessa. I “Läroplanen för förskolan” (2018) står det att “Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära” och “Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla /…/ förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap”

Lärandeobjekt:

  • Att utveckla en förståelse för vad algoritm är.
  • Att utveckla en förståelse för vad en loop innebär i relation till en algoritm.

 

Aktivitet och anpassningar

Vi tänker att det är sex barn som är i 4–5 årsåldern och en pedagog vid undervisningstillfället. Undervisningen kommer att bestå av en dansövning för att bearbeta olika begrepp inom programmering så som algoritm och loop och hur de förhåller sig till varandra. Enligt Sönnerås (2019, s.18–19) så är det viktigt för barnens utveckling inom programmering att uppnå en förståelse för de begrepp som bearbetas inom området. 

 

Den ena pedagogen börjar med att introducera övningen med programmeringslådan i en samling. Barnen får skaka och lyssna på lådan för att sedan öppna den tillsammans. I lådan finns rörelsekort och hattar. Rörelsebilderna har barnen gjort tillsammans vid tidigare undervisningar. Därefter tar vi på oss våra programmeringshattar och ställer oss upp för att börja övningen. Den ena pedagogen sätter upp olika rörelsekort efter varandra och bildar då en algoritm som barnen ska följa. Den andra pedagogen beskriver att hen gjort en algoritm och vad detta begrepp innebär. Vi går igenom bilderna och gör rörelserna tillsammans för att sedan dansa dem i den ordning som de står i. Den ena pedagogen lägger sedan till en loop på algoritmen genom att rita symbolen för loop i form av klammerparanteser. Den andra pedagogen förklarar då vad en loop är för barnen och hur de ska dansa nu när loopen är tillagd. Efter detta så dansar vi algoritmen med loopen tre gånger med musik. 

 

Sedan hade barnen fått göra en egen algoritm tillsammans där varje barn får välja varsitt rörelsekort från lådan som de får sätta i ordning efter varandra på tavlan. Sen har vi samma upplägg som tidigare, att vi går igenom det tillsammans och dansar sedan algoritmen med loop till musik. 

 

Avslutningsvis så sätter vi oss ner i samlingen och reflekterar över vad vi upplevt. Pedagogen frågar frågor till barnen så som “Vad har vi gjort idag?”, “Tyckte ni något var svårt?” och “Tyckte ni något var roligt?”. Pedagogen avslutar genom att sätta upp de nya begrepp som de bearbetat under denna övning på deras dokumentationsvägg om programmering. Till sist samlar pedagogen in alla programmeringshattar i lådan. Pedagogen kan anpassa undervisningen för de yngre barnen genom att använda färre rörelser i kortare sekvenser. Undervisningen kan utvecklas till de äldre barnen genom att tillägga fler loopar på enskilda rörelser i algoritmen. 


 

Referenslista

Läroplan för förskolan. (2018). Skolverket. https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-18-for-forskolan 


Sönnerås, K. (2019). Programmering i förskolan: utveckla digital kompetens. Gothia Fortbildning AB.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar