Skärmen:
Emily Lynch
Evelina Nilsson
Evelina Sandberg
Konkretiserade lärandeobjekt
De
läroplansmål vi utgått ifrån är dessa. I “Läroplanen för förskolan” (2018) står
det att “Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla nyfikenhet,
kreativitet och lust att leka och lära” och “Förskolan ska ge varje barn
förutsättningar att utveckla /…/ förståelse för symboler och hur de används för
att förmedla budskap”
Lärandeobjekt:
- Att
utveckla en förståelse för vad algoritm är.
- Att
utveckla en förståelse för vad en loop innebär i relation till en
algoritm.
Aktivitet och anpassningar
Vi
tänker att det är sex barn som är i 4–5 årsåldern och en pedagog vid
undervisningstillfället. Undervisningen kommer att bestå av en dansövning för
att bearbeta olika begrepp inom programmering så som algoritm och loop och hur
de förhåller sig till varandra. Enligt Sönnerås (2019, s.18–19) så är det
viktigt för barnens utveckling inom programmering att uppnå en förståelse för
de begrepp som bearbetas inom området.
Den
ena pedagogen börjar med att introducera övningen med programmeringslådan i en
samling. Barnen får skaka och lyssna på lådan för att sedan öppna den
tillsammans. I lådan finns rörelsekort och hattar. Rörelsebilderna har barnen
gjort tillsammans vid tidigare undervisningar. Därefter tar vi på oss våra
programmeringshattar och ställer oss upp för att börja övningen. Den ena pedagogen
sätter upp olika rörelsekort efter varandra och bildar då en algoritm som
barnen ska följa. Den andra pedagogen beskriver att hen gjort en algoritm och
vad detta begrepp innebär. Vi går igenom bilderna och gör rörelserna
tillsammans för att sedan dansa dem i den ordning som de står i. Den ena pedagogen
lägger sedan till en loop på algoritmen genom att rita symbolen för loop i form
av klammerparanteser. Den andra pedagogen förklarar då vad en loop är för
barnen och hur de ska dansa nu när loopen är tillagd. Efter detta så dansar vi
algoritmen med loopen tre gånger med musik.
Sedan
hade barnen fått göra en egen algoritm tillsammans där varje barn får välja
varsitt rörelsekort från lådan som de får sätta i ordning efter varandra på
tavlan. Sen har vi samma upplägg som tidigare, att vi går igenom det
tillsammans och dansar sedan algoritmen med loop till musik.
Avslutningsvis
så sätter vi oss ner i samlingen och reflekterar över vad vi upplevt. Pedagogen
frågar frågor till barnen så som “Vad har vi gjort idag?”, “Tyckte ni något var
svårt?” och “Tyckte ni något var roligt?”. Pedagogen avslutar genom att sätta
upp de nya begrepp som de bearbetat under denna övning på deras
dokumentationsvägg om programmering. Till sist samlar pedagogen in alla
programmeringshattar i lådan. Pedagogen kan anpassa undervisningen för de yngre
barnen genom att använda färre rörelser i kortare sekvenser. Undervisningen kan
utvecklas till de äldre barnen genom att tillägga fler loopar på enskilda
rörelser i algoritmen.
Referenslista
Läroplan
för förskolan. (2018). Skolverket. https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-18-for-forskolan
Sönnerås, K. (2019). Programmering i förskolan:
utveckla digital kompetens. Gothia Fortbildning AB.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar