Analog programmering
Hävstången
Konkretiserade lärandeobjekt
Ämnesområdet som tas upp är analog programmering riktad till barn i åldrarna 4-5 år, vilket är utförande av instruktioner utan digitala verktyg eller skärm. Enligt “Läroplanen för förskolan” (Lpfö18, 2018, s.14) ska barn få förutsättningar att utveckla förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen. Syftet är att ge barnen en förförståelse och grundläggande kunskaper för analog programmering, ordningsföljd och algoritmer. Sönnerås (2019, s.19) betonar att en algoritm kan definieras som ordnade instruktioner för att lösa ett problem eller utföra ett visst arbete. Målet är att genom en dansprogrammering synliggöra ordningsföljden i en algoritm. I förskolan ska barnen få konstruera med hjälp av olika tekniker och material enligt Lpfö18 (2018, s.14). Vår undervisning inkluderar en konstruktion av en gemensam algoritm med symboler.
Vårt övergripande lärandeobjekt är:
att utveckla grundläggande förståelse för algoritmer.
Vårt konkretiserade lärandeobjekt är att barnen ska få förutsättningar:
att skapa förståelse och erfara ordningsföljder.
att skapa förståelse för att algoritmens ordningsföljd består av kommandon.
Aktivitet och anpassningar
Genom att arbeta med analog programmering får barnen en förförståelse för ämnesområdet. Tidigare har vi introducerat analog programmering och samtalat kring algoritmer. Undervisningen som vi ska redogöra för omfattar dansprogrammering där barnen är delaktiga. Dansprogrammeringen ska bestå av konkret material i form av bilder som synliggör algoritmen, ordningsföljden och kommandon som barnen sedan ska följa.
Undervisningen inleds med att vi pedagoger skapar ett intresse genom att gestalta vad en algoritm är. Sedan sätter vi upp bilder på en tavla i ordning med start uppifrån och ner, då synliggör vi algoritmens ordningsföljd. Algoritmer består av kommandon som avser sekvenser med en viss betydelse, vilket kräver att algoritmen har en bestämd ordningsföljd menar Sönnerås (2019, s.20). Vi går igenom symbolernas betydelse eftersom alla måste ha samma förståelse för symbolerna som representerar kommandon, annars kan missförstånd uppstå. Vi belyser även ordningsföljden genom att dra liknelser till andra algoritmer som barnen möter dagligen på förskolan. Exempelvis bildstöd vid påklädnad eller bildstödet vid handfatet där barnen tvättar händerna. Därefter konstruerar vi gemensamt en dansprogrammering med hjälp av en algoritm utifrån bildstödet med symboler för olika rörelser. Genomförandet av algoritmen sker flera gånger och under tiden riktas uppmärksamheten mot lärandeobjektet genom att verbalisera görandet. Undervisningen avslutas med samtal om vad barnen erfarit och därefter får de ställa sig på ett led bakom en pedagog som läser upp algoritmen. Vi utför den tillsammans som ett avslut på undervisningen.
Undervisningen kan anpassas och förenklas genom att synliggöra algoritmerna som barnen möter dagligen, exempelvis dagordningen. För de allra yngsta barnen räcker med en algoritm som innehåller två olika symboler. Däremot kan en progression vara att en färg representerar en rörelse. Därav får barnen träna på att komma ihåg vilken färg som tillhörde vilken rörelse. Progression kan också vara att arbeta analogt med blockprogrammering, något Sönnerås (2019, s.21) belyser är visuellt och kan liknas med att lägga ett pussel. Barnen kan även få se exempel på en algoritm där ett problem uppstår. Enligt Sundqvist (2020, s. 85) behöver lärandeobjektet kontrasteras genom variation och i detta fall innebörden av vad en algoritm är och vad den inte är. Här kan vi gemensamt med barnen utforska vad en bugg innebär och erfara konkreta exempel vikten av en logisk ordningsföljd. Enligt “Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet” (Lgr22, 2022, s.24) ska elever bemöta hur tekniska lösningar i vardagen är uppbyggda och fungerar. En progressiv vidareutveckling hade kunnat vara att urskilja algoritmer i närmiljön, både analoga och digitala genom kontrastering. Sammanfattningsvis är det gynnsamt att arbeta med analog programmering inför kommande arbete med digital programmering och digitala verktyg.
Referenslista
Läroplan för förskolan: Lpfö18. (2018). Skolverket 2018. https://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
Sundqvist, P. (2020). Förskolans teknikundervisning. Liber.
Sönnerås, K. (2019). Programmering i förskolan, utveckla digital kompetens. Gothia Fortbildning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar