Vad är programmering? - Grupp Släggan

 

Konkretiserande lärandeobjekt 

Som konkretiserande lärandeobjekt har vi valt: 

·     En radiostyrd bil är programmerad, men en leksaksbil som man kan ladda upp genom att backa och sedan släppa så den åker av sig själv är inte programmerad. 

·   Många föremål runt omkring oss är programmerade, inte bara ”datorn”. Utan även mobilen, Ipaden, tv: n. 

·      Allt som är programmerat innehåller en liten dator som i sin tur är skapad av människan.  

Enligt både “Läroplan för förskola” (2018, s.10) och “Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet” (2022, s.24) står det att barnen/elever ska få utforska och upptäcka teknik i sin vardag. Datorer fungerar inte av sig själv, det är vi människor som har instruerat en maskin för att utföra ett arbete eller lösa ett problem.  En kritisk aspekt kan vara om barnen förstår att det är en människa bakom varje robot eller dator. Det är viktigt att belysa att alla maskiner inte är programmerade. Sönnerås (2019, s.93) beskriver att skillnaden mellan en maskin och en robot, är att en maskin är en mekanisk anordning som utför ett mekaniskt arbete. En robot är teknisk maskin som programmeras av oss människor för att kunna utföra ett arbete. 

 

 

Aktivitet och anpassningar 

Vår undervisning utgår från att barnen skall få förståelse för vad som är och inte är programmerat och att programmeringen är skapat av en människa. Åldern på barnen i vår tänkta undervisningssituation är fyra till fem år och vi tänker oss att sju barn deltar. De har tidigare erfarenhet av sortering i andra ämnen. Vi inleder undervisningen med att använda oss av en radiostyrd bil och en leksaksbil för att konkret visa barnen vad som är programmerat och vad som inte är det. Barnen får utforska för att upptäcka skillnader och likheter i bilarnas olika egenskaper samt att bilarna därefter sorteras i varsin kategori. Vi samtalar även om vissa frågor som kan stötta barnen att avgöra om något är programmet eller ej. Frågorna kan vara om föremålet kan ta emot instruktioner och därmed utföra uppgifter av sig själv. Är svaret “Ja” är föremålet programmerat. 

 

Därefter går barnen med pedagogen på programmeringspromenad i förskolans lokaler och utforskar vad som är programmerat och inte. Under promenadens gång ställer pedagogen produktiva frågor där barnen kan utforska föremålens egenskaper och ställa egna hypoteser om ett föremål är programmerat eller inte. Pedagogen riktar barnens fokus mot föremålen som har valts ut exempelvis; Ipad, diskmaskin, lampa med knapp, tejphållare och brandvarnare. Efter promenaden kommer vi återgå till vår samlingsplats och barnen kommer få sortera föremålen utifrån deras hypoteser och uppmuntras resonera kring den. Avslutningsvis knyter pedagogen ihop säcken med att upprepa vad som gjorts och sammanfattar begreppet programmering. 

 

Anpassning: En generell anpassning som vi använt oss av i undervisningen är bildstöd. För att synliggöra för de yngre barnen om vad programmering är behöver pedagogen ändra sina didaktiska val. Exempelvis använda färre antal föremål och stanna vid två föremål för att tydliggöra lärandeobjektet, mindre antal moment samt kortare undervisning. För att anpassa undervisningen till de äldre barnen tänker vi att de kan utmanas mer i problemlösning på ett självständigt sätt. Barnen får i uppdrag att hitta föremål som är programmerade i deras skolmiljö. De får även resonera kring vilka föremål som kan vara programmerade i deras vardag utanför skolan. Barnen får i uppdrag att hitta på vad de själva skulle kunna programmera. 

 

 

 

 

 

Referenslista:

 

Läroplan för förskola. (2018). Skolverket. Läroplan (Lpfö 18) för förskolan - Skolverket 

 

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2022). Skolverket. Läroplan (Lgr22) för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet - Skolverket 

 

Sönnerås, K. (2019). Programmering i förskolan: utveckla digital kompetens. Gothia Fortbildning. 

Grupp: Släggan.

Gruppmedlemmar: Liselotte Carling, Maria Ek, Louise Johansson och Lisa Nilsson.