Loopen - Programmering av en Blue-Bot
I nuläget arbetar vi i förskolan med teknik, barnen har fått erfara hur man arbetar med Blue-boten där de själva har fått trycka in olika algoritmer. Programmering innebär att undervisa en maskin eller en del av en maskin genom ett arbete. I arbetet med programmering är det viktigt att använda sig av korrekta ord och begrepp som ligger till grund för barnens utveckling (Sönnerås, 2019, s.18).
Konkretiserade lärandeobjekt:
Våra lärandemål i undervisningen är att barnen ska få förståelse och väcka intresse för programmering. Vi anser att när man använder Blue-Boten erbjuds en bra miljö för att låta barnen bygga upp en grundläggande förståelse för programmering och felsökning. Sönnerås (2019, s.21) betonar att en grund inom programmering är blockprogrammering, denna typ av programmering är ett sätt att förstå grunderna och hur man utför den. Blockprogrammering är visuell programmering som innefattar olika grundkommandon - framåt, bakåt, höger och vänstersväng med symboler som läggs i ordning.
Våra lärobjekt
Man kan ge Blue-Boten en hel instruktion i taget genom att trycka på knapparna flera gånger i följd.
Blue-botens symboler har speciella betydelser; pil framåt, pil bakåt, sväng höger, sväng vänster och nollställ.
Enligt “Läroplan för förskolan” ska förskolan ge varje barn förutsättningar för att barnen ska få utveckla förmågan att upptäcka och utforska teknik (Skolverket, 2018, s.14).
Aktivitet och anpassningar
Undervisningen kommer ske i en mindre barngrupp med tre barn på 4 år och kommer ske i ett separat rum på förskolans avdelning. Övergången sker efter samling genom att jag går fram till de tre barn som ska delta, knackar de på axeln och viskar att de ska följa med och på så sätt skapas en nyfikenhet hos barnen. Persson (2013, s.11) lyfter att nyfikenhet är ett viktigt verktyg för barns lärande. Barnen samlas i en ring på golvet och jag börjar med att återkoppla till de aktiviteter vi jobbat med förut och hur vi hanterar en Blue-bot, för att sedan introducera lärandeobjektet; att skapa algoritmer. Jag tar fram Blue-Boten och den tillhörande mattan. Mattan läggs på golvet framför barnen och jag frågar om de känner igen vad bilderna på mattan föreställer? Det är bilder på förskolans olika rutiner. När barnen fått svarat berättar jag att de ska gå igenom förskolans grundrutiner ihop med Blue-boten. Jag frågar barnen: "Hur ser våra grundrutiner ut?”. Blue-boten tas fram och barnen ska få visa Blue-boten hur grundrutinerna ser ut. Barnen ska en och en få programmera roboten genom att ge olika algoritmer.
En algoritm är när man sätter ihop sekvenser av kommandon (Sönnerås 2019, s.19). Barnen får turas om samtidigt betonas begreppen riktning (höger, vänster, framåt, bakåt) och antal kontinuerligt. När vi ska avsluta aktiviteten samlas vi igen i en ring en bit ifrån Blue-boten och återkopplar till vad vi utfört och barnen får lyfta sina tankar om aktiviteten. Vi har en återsamling för att barnen ska få sätta sina ord på sitt lärande.
Genom dokumentation ska barnen få fota sina algoritmer som tillhör bilden och hänga upp på väggen, barnen får möjlighet att återberätta för sina kompisar. Förskollärare ska ansvara för att dokumentation, vidareutveckling och analys avser hur läroplansmålen anpassas med varandra och formar en helhet i undervisningen (Skolverket 2018, s.18). Vår undervisning är anpassad till barn som behöver extra stöttning exempelvis barn som har det problematiskt med rutiner. För de barn som har erfarenhet av Blue-boten kan man lägga in hinder på mattan för att utmana dem. För äldre barn i 5–6 årsåldern kan man använda Blue-boten till att låta barnen få träna på skriftspråk och programmering.
Referenslista
Läroplan för förskolan. (2018). Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pdf
Persson, Gode, K. (2013). Upptäck naturvetenskap i förskolan. Natur och Kultur.
Sönnerås, K. (2019). Programmering i förskolan, utveckla digital kompetens. Gothia Fortbildning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar